En kväll på akuten

Postat i Okategoriserat kl. 23:32 av | Kommentarer (4) |

Ambitiöst tänkte jag. Ut och springa runda med hunden. Trampade snett efter halva rundan, tappade balansen samtidigt som hunden drog. Åkte i backen, vänsterhanden rakt in i revbenen. Jätteont. Men gjorde färdigt rundan och trodde det skulle gå över. Kom hem, ännu mer ont och iväg till akuten söndag kväll. 

Akuten i Malmö är helt nybyggd. Invigdes för bara några månader sen, i glada färger och ett helt runt hus. Vet inte varför, kanske ska man tänka glada tankar och bli frisk eller något sånt. I vänthallen blandas ljudet från TV-apparaterna med bakgrundsmusik - varför då undrar man. Men jag ställer mig snällt i kö och väntar. Inser att det kommer att ta tid, men blir inkallad efter bara en timme.

Nu var det ju bara till patientsorteringen som jag kom och sköterskan konstaterade snabbt att det nog vara några revben som spruckit lite. Bäst att låta doktorn titta säger hon som om jag vore sju år gammal. Visst säger jag. Hon visar in mig i ytterligare ett väntrum inne på själva akutavdelningen. Här finns det inga TV apparater, bara några gamla veckotidningar från 2008 samt 4 nr av Svensk Golf (spelar varenda läkare golf eller har svenska golfförbundet lyckats infiltrera sjukvården).

Här börjar den långa väntan och tid att fundera, medan värken i bröstet ökar. Skrev ju faktiskt min C-uppsats i hur man kan effektivisera vården men inser snabbt att inget tyvärr har hänt trots att det var över 20 år sedan. 1 läkare ska ta hand om ca 30 patienter medan 10-talet sköterskor och undersköterskor springer omkring och försöker organisera avdelningen. Större delen av deras tid går åt till att:

1. Lugna sjuka personer som tycker att de fått vänta för länge
2. Prata med arga människor som tycker att de fått vänta för länge
3. Väcka tysta människor (så att de inte dör) som fått vänta för länge

Emellanåt hinner de också med att sortera gummihandskar och provrör, ringa runt till andra sjukhus och diskutera en hypokondriker (som jag numera vet både namn och personnummer på) samt prata skit om dagpersonalen. Allt medan läkaren springer omkring och de andra tycker synd om henne "nu har hon ju jobbat 10 timmar utan att hinna äta".

För säkerhets skull väcker de killen bredvid mig. "Nu ska du snart få ett rum så att du får träffa doktorn" säger sköterskan. Jodå, 2 timmar senare får han sitt rum minsann. När doktorn dök upp vet jag inte. Själv hade jag turen att få ett rum redan klockan 03.00 och doktorn dök upp 30 minuter senare. Undersökningen tog 5 minuter: "Du har lyckats spräcka 2 revben. Inget att göra något åt, här är några smärtstillande så får du hämta resten på apoteket i morgon. Tänk på att inte köra bil bara. Och förlåt att du fått vänta". 

Man undrar ju trots allt varför inte sköterskan som redan klockan 20.30 kvällen innan ställde exakt samma diagnos inte bara kunde fått skicka hem mig och låtit läkaren tagit hand om de riktigt allvarliga fallen. En ansvarfråga säger de flesta. Maktfördelning säger jag, gammal förlegad maktfördelning där läkaren uppenbarligen är den enda som kan avgöra vad det är för fel på patienten. Alla man pratar med är för en förändring av maktstrukturen: Läkare, sköterskor, patienter, chefer. Så varför händer inget. Man undrar ju...

Efter 2 dagar och ett konstant intag av smärtstillande tabletter inser jag värdet av en bra offentlig sjukvård. Men en lite bättre fördelning av makt och ansvar hade nog kunnat göra vården både effektivare för patienten och till en bättre arbetsplats för de anställda. Det hade ju alla tjänat på.
Annons:

Hundhår och höstlöv

Postat i Okategoriserat kl. 15:58 av | Kommentarer (0) |


Både hunden och träden fäller för tillfället. I hundens fall är det gigantiska hårbollar som fyller hela huset och dyker upp precis överallt. Efter ett tag ger man upp och funderar istället om det går att deportera hunden till garaget under en period, så att hårtussarna stannar där. Dammsugaren har blivit ens bästa vän, tyvärr för den en ojämn kamp mot hundpälsen som tycks ha oändliga resurser i att lämna spår efter sig i huset.

Även trädgården har bestämt sig för att skapa mängder med ganska meningslöst arbete. Hela trädgården är för tillfället fylld med med vackra men ack så besvärliga löv. Emellanåt tänker jag att de kan få ligga där, men så ibland får jag för mig att de kanske borde räfsas upp och läggas i komposten. Speciellt idag, när oron över eftermiddagens guldstrid i allsvenskan, gnager inom en som en irriterande ökenråtta som letar efter ett nytt bo. Meningslöst känns det i varje fall, terapeutiskt kan det vara ibland.

Men det är kanske så att vi ibland behöver helt meningslösa sysselsättningar, räfsa löv eller städa upp hundhår, för att värdesätta det som ger mening. Hjärnan kanske behöver ta en time out, slippa tänka och oroa sig, för att kunna ta itu med det som verkligen kräver att man tänker och gör kloka val.

Å andra sidan är ju dessa meningslösa arbetsuppgifter alltid en anledning att göra något helt annat. Som att se på Milan på TV eller skriva en blogg. Och samtidigt dessutom.

En resa kan vara många saker

Postat i Okategoriserat kl. 09:53 av | Kommentarer (0) |


Att resa i Kina och Hong Kong innebär många olika saker. Ibland reser man långa sträckor med flyg och ibland kan en resa vara väldigt kort. Som här, i Hong Kongs tunnelbana, där en resa bara vara 10 sekunder med rulltrappan. Men som tur är guidar den snälla pingvinen oss så att resan blir riktigt trygg. Genom att hålla i räcket i rulltrappan blir resan riktigt trygg.

Nu ska jag villigt erkänna att båda jag och min reskamrat Philip fuskade flera gånger och åkte utan att hålla i räcket. Och, tro det eller ej, vi kom säkert fram till vår destination (nästa våning) då också. För Philip - iförd sandaler - gällde det också att akta tårna i rulltrappan, en ytterligare uppmaning från vår vän pingvinen.

För övrigt är nog tunnelbanan i Hong Kong en av de bästa i världen, förutom möjligtvis att den slutar att köra redan kl 1 på natten. Men annars kör den med väldigt täta intervaller, det är mycket rent och snyggt samt kostar ganska lite. För den som besöker Hong Kong första gången är det en bra idé att skaffa ett Oyster-card som man laddar med pengar, sen är det bara att åka.

Det finns många fler kul bilder och skyltar, några av dem dyker säkert upp i bloggen framöver.

Kategorier

Länkar

Arkiv